Etapp 1, KLOTEN – GILLERSKLACK

Bild på Etapp 1 Bild på Etapp 1 Bild på Etapp 1

Etappblad och karta

Fakta

Längd: 20 km

Tid: 8,5 h

Svårighetsgrad: 3

Aktiviteter

KLOTEN – GILLERSKLACK

Äventyret Bergslagsleden startar i den gamla skogsarbetarbyn Kloten i Lindesbergs kommun. Leden går genom ungskog, vildmark och fuktigare skogspartier. Leden passerar bland annat naturreservaten Getryggen och Jämmerdalen. Leden går förbi ödebyn Källtjärn där du kan stanna, njuta av tystnaden, fantisera och fundera över hur det såg ut när människor bodde här. Backstugan Åbostugan visar hur de fattiga kunde leva förr i världen. På etapp 1 kan du se den tretåiga hackspetten, sällsynta mossor och du kan dessutom plocka hjortron om årstiden tillåter. Etappen har sitt mål vid utsiktsberget Gillersklack.

Underlag: Höjdskillnader på mestadels skogsstig.

Höjd: 270 m ö h


Färskvatten

Finns vid etappstart och mål.


Transport

Kloten och Gillerklack kan inte nås med reguljär trafik. Anläggningen Gillersklack kan ge information om taxi.

KLOTEN – GILLERSKLACK

Vandringen startar i den lilla byn Kloten. Byn är centrum för områdets friluftsliv. Här finns fina möjligheter till kanotpaddling, fiske och vandring, och skid- och skridskoåkning under vintern.

Första delen av leden går längs en gammal körväg. Här finns några välbevarade vägstenar i kanten av vägen ned mot sjön Långvattnet. Efter en kilometer lämnar Bergslagsleden sjön och går uppåt. Uppe på Trollberget finns en 300 meter lång återvändsled till en utsiktsplats med bord och bänkar. Efter cirka 2,5 km, när leden kommer ut på en liten skogsbilväg, finns rester av en gammal bergslagsboning. Här finns odlingsrösen och en välbevarad jordkällare.

Sedan går leden vidare på en gammal skogsbilväg och över ett tidigare kalhygge, som nu börjas förvandlas till ungskog.

Efter 4 km lämnar leden ungskogspartiet. Då går den in i ett sankare parti med sumpgranskog och lövinslag. Här trivs skogsfräken, kärrviol, ekorrbär och vitsippa. Härifrån går det att skymta ett uthus tillhörande Busktorp. Runt torpet finns gamla odlingsmarker med odlingsrösen.


Hydrologisk station

Några hundra meter efter Busktorpet går leden förbi en hydrologisk station, vars uppgift är att registrera vattenståndet i området. För att kontinuerligt mäta vattenstånd och vattenföring har SMHI omkring 220 mätstationer utplacerade över hela landet.

Efter 5,5 km kommer man ut på ett hygge med en fin utsikt mot söder. Strax därefter kommer leden fram till ödebyn Källtjärn. Skogsarbetarbyn Källtjärn var en gång så stor att den hade en egen skola. I de igenväxta hagmarkerna kan man ännu se rester av torp som en gång legat här. Stengärdesgårdar och vårdträd minner om en svunnen tid.

I skydd av ett av de gamla torpens kvarvarande syrenhäckar finns en gammal meditationsplats, som fortfarande används vid friluftsgudstjänster. Här kan man slå sig ned och fundera på livets förgänglighet, samt vila en stund.

Leden fortsätter därefter ned för sluttningen och in i en lövskog med asp, al och lönn. Här sjunger grönsångaren och leden kantas av liljekonvalj och ormbunkar. Leden går här längs en gammal körväg, där hästar och människor under många år transporterat kol och ved.


Åbostugan, en backstuga

Efter 7 km kommer leden fram till ett sankare parti vid den lilla Sandån. Ett vackert landskap öppnar sig strax innan du kommer fram till backstugan vid Sandån. De fattiga som inte hade råd att bygga ett eget torp, fick nöja sig med en backstuga. Genom att delvis gräva in byggnaden i en backsluttning kunde man begränsa timmer- och virkesåtgången. Få backstugor finns kvar idag och de rester som finns kvar utgörs i allmänhet av ruiner.

Fram till år 1900 bodde träarbetare Anders Jansson med hustru och sju barn i en backstuga vid Sandån. När familjen flyttade förföll byggnaden snabbt. Under 1993–1994 rekonstruerades stugan med gemensamma insatser från regionförbundet, Hembygdsföreningen i Ljusnarsberg och Byggnadshyttan i Örebro län.

Åbostugan ligger mycket fint vid ån. Här kan du rasta eller övernatta. Utanför stugan finns eldstad och vedförråd.

Efter Åbostugan går leden uppåt och förbi en av Sveriges stora kraftledningar, som är en av de stora matarledningarna som kommer ända från Norrland. Därefter kommer en liten tjärn där det växer hjortron, innan leden kommer in i ett kuperat och storblockigt område med ett flertal småtjärnar. Här i dalgångarna har inlandsisen lämnat efter sig en oregelbunden och storblockig morän, så kallad dödismorän.

Leden passerar här naturreservatet Getryggsområdet. Innan skogsavverkningen har området haft en stark vildmarksprägel och fortfarande finns ett mindre område med urskogsliknande bestånd. I reservatet finns en uppmarkerad rundslinga.
Väster om reservatet fortsätter det småkuperade landskapet förbi den lilla skogstjärnen Lilla Skinnfisken. Odon och skvattram är karaktärsväxter.


Jämmerdalen

Naturreservatet Jämmerdalen har fått sitt namn efter en av flera trånga sprickdalar. Skogen i området domineras av tät, skuggig och försumpad granskog. I reservatets norra del öppnar sig landskapet runt Småtjärnarna, som leden passerar.
Naturreservatet Jämmerdalen ligger i en mycket kuperad terräng öster om Norra Finnfall och domineras av tre sprickdalar; Jämmerdalen, Lilla Oxdalen och Skitibacksdalen. Mellan och omkring sprickdalarna finns elva mindre bergstoppar och i reservatets västligaste del ligger Kvarndalen. De svårtillgängliga branterna, blockiga bergsryggarna och trånga sprickdalarna har gjort att största delen av skogarna har stått orörda under lång tid. Delar av skogen är dessutom brandpåverkad.

Jämmerdalen har mycket skuggiga block och bergväggar där fukten håller sig kvar även under de torraste sommardagarna. Här växer de utrotningshotade mossorna nordisk klipptuss, sydlig knappnålsmossa och skuggmossa. En av de hotade lavar som finns i reservatet är norsk näverlav, vilken växer på bergväggar, stenblock och granar. En av gammelskogens mest kända hackspettar, den tretåiga hackspetten, häckar ofta i skogarna vid Jämmerdalen.


Holmsjön

Vid södra änden av Holmsjön kan du bada och tälta, det finns också en eldstad. Därefter går leden kraftigt uppåt i en vacker, urskogsbetonad granskogsbrant med många döda träd. Här trivs den tretåiga hackspetten, liksom kungsfågel och andra mesarter. Uppe på toppen övergår granen till tall och fågelfaunan ändras. Här trivs rödstjärt, grå flugsnappare och trädpiplärka. Leden går också över flera sanka mossar och myrar.

Sista biten fram till Gillersklack går leden ytterligare uppåt över nya och äldre kalhyggen. Uppe från toppen på 407 meters höjd har du fin utsikt. Tyvärr är det gamla utsiktstornet stängt och får inte beträdas.
Vid Gillersklack finns möjlighet till övernattning och förtäring. Här går det också att fylla på färskvatten.

© 2017 REGION ÖREBRO LÄN