Etapp 16, GRÅMON - TIVEDSTORP

Bild på Etapp 16 Bild på Etapp 16 Bild på Etapp 16

Etappblad och karta

Fakta

Längd: 13 km

Tid: 6 h

Svårighetsgrad: 2

Aktiviteter

GRÅMON - TIVEDSTORP

Etapp 16 börjar i Gråmon där det sägs att munkarna stannade för vila och övernatta på sin vandring mellan Ramundeboda kloster och Olshammar på medeltiden. Längs etappen går du förbi en av Tivedens finaste jättegrytor, den skarpa rullstensåsen Getaryggen och de flytande öarna i Mövattnet. Leden går förbi byar där jordbruket varit det man livnärt sig på, små åkrar och lador pryder det idylliska samhället/området. När du närmar dig målet måste du ta en titt på missionshuset i den gamla jordbruksbyn Tivedstorp, det är det bäst bevarade äldre missionshuset i länet.

Underlag: Skogsväg och skogsstig.
Höjd: 150 m ö h


Färskvatten

Vatten finns vid etappmål, samt i form av kallkällor vid Gråmon och 1 km söder om Alebacken.


Transport

Både Gråmon och Tivedstorp saknar kommunikation. Däremot kan du dagligen ta dig till Olshammar, via Askersund, och gå på Munkastigen som leder in till Bergslagsleden.

 
GRÅMON - TIVEDSTORP 

Gråmon ligger 3 km in från den enskilda vägen mellan Bosjön och Mosshult, med avfart från allmänna vägen Askersund-Tived vid Fagertärnsvägens anslutning. Etappmålet Gråmon ligger avskilt från bebyggelse och har ingen övernattningsmöjlighet förutom vindskydd. Dock finns en kallkälla.

Gråmon är namnet på ett gammalt torp intill Grytsjön. Idag återstår dock enbart grundstenarna av torpet. I närheten av Gråmon tros munkarna hade sin rast- och övernattningsplats på vandringarna mellan Ramundeboda kloster och Olshammar.

Vandringen från Gråmon startar på en gammal skogsväg, men viker snart av in i skogen och går genom ett par ungskogspartier samt partier med äldre barrskog.

Jättegrytan och tvättärnarna

2 kilometer söder om Gråmon finns en 400 meter lång återvändsled, som tar dig fram till en av Tivedens finaste jättegrytor. Grytan upptäcktes i mitten av 1960-talet, då man fällt en gran som rotat sig i själva grytan, och grävdes ut av Tiveds hembygdsförening år 1968. Sitt namn har jättegrytorna fått från den gamla folktron, som trodde att grytorna använts av jättarna för matlagning. Ett annat namn är isälvsgrytor.
Efter att leden har passerat stora vägen mellan Tived och Askersund går den vidare söderut och förbi två tjärnar, som bär namnet Tvättärnarna. I Tiveden säger man "tärn" och inte "tjärn" som i övriga Sverige. Dessa två tjärnar är typiska för de små skogstjärnar som är vanliga i Tivedsskogarna och i Tvättärnen som ligger söder om Tivedsvägen finns ett antal flytande öar. Mellan stigen och vägen förekommer dessutom rikliga mängder av växten skvattram.
Den mesta kända "tärnen" i Örebro län är Fagertärn, som fågelvägen inte ligger mer än 5 km härifrån. Fagertärn är länets mest välbesökta naturreservat, dit tusentals turister och länsbor kommer varje sommar för att se de röda näckrosorna. Näckrosorna upptäcktes av den botanik-kunnige Bernhard Agaton Kjellmark vid ett besök i Aspa år 1856.

Läs mer om jättegrytor under Se och göra


Getaryggen

Vid Bosjön går leden uppe på krönet av en mindre rullstensås som kallas Getaryggen, vilken är skyddad som naturreservat sedan år 1957. I motsats till lägre liggande åsar har den legat ovanför havsytan, vilket medfört att den inte utsatts för vågornas nedbrytande krafter. Den har behållit mycket av den vassa rygg och de branta sidor som den fick när den bildades.

Vid Bosjöns strand finns ett enklare vindskydd med eldstad. En knapp kilometer söderut från vindskyddet avviker Munkastigen från Bergslagsleden: Bergslagsleden fortsätter söderut till Tivedstorp och Stenkällegården, medan Munkastigen tar av sydost till målet Olshammar som ligger vid Vätterns strand. Detta är också en lämplig startpunkt för den som vill vandra Rundslinga Tiveden.

Etappens rastplats, vid namn Rastplats Bosjön, ligger ytterligare några hundra meter söderut. Dricksvatten finns inte, men sjöns vatten kan efter kokning användas till matlagning. Tänk på att ta med dina sopor när du lämnar rastplatsen!

Alebacken och Stora Ykullens by

Söder om rastplatsen går leden nära gården Alebacken. Här består skogen av betydligt mer lövträd än tidigare under vandringen. Asp, rönn, lön och ask växer ymnigt längs leden, vilket beror på att skogen har betats av djur långt in på 1900-talet. Så kallat skogsbete medför att skogen får en helt annan karaktär än obetade skogar. Just skogsbete har varit vanligt förekommande i hela landet ända fram till mitten av 1900-talet.

Bergslagsleden går sedan i utkanten av Ykullens by. En stor del av den skog som du vandrar i idag har vuxit upp sedan 1950-talet, då landskapet var betydligt öppnare än idag. Vägen kantas av stengärdsgårdar, rester av taggtråd och odlingsrösen, vilka vittnar om att Ykullens ängs- och hagmarker varit betydligt större förr i tiden än idag.
Ykullen är en typisk jordbruksby, om än ovanligt stor för Tiveden. Byn har sitt ursprung i den finska kolonisation, som i början av 1600-talet blev resultatet av kungamaktens skattelättnader i Tivedsskogarna. Bosättningarna präglas då av åkrar och bebyggelse som låg högt upp på sluttningarna i de mest frostfria lägena. En del av bebyggelsen i Ykullen, bland annat den smedja och de lador i utkanten av byn som leden passerar, är av hög ålder.

Läs mer om Stora Ykullens by under Se och göra 


Kråkvattnet

Mellan byarna Ykullen och Kråkvattnet går leden på en gammal hästkörväg, som präglas av en nästan ren barrskog. Vägen korsar flera skogsskiften, som tillhört gårdarna i de båda byarna. Varje gräns var tidigare försedd med gärdesgård, men av dem finns det inget kvar. Den uppmärksamme vandraren kan dock se både grindstolpar av sten och grindhakar som finns inborrade i gamla träd längst körvägen.

Byn Kråkvattnet ligger djupt inbäddad i Tivedsskogarna i kanten av den vackra Kråksjön och har flera gamla byggnader som påminner om en fjärran tid. Här finns gott om gamla lövträd som alm, lönn och ask. Idag hålls landskapet fortfarande öppet med betesdjur och slåtter.

Den sista biten mot Tivedstorp går leden över Porsängsmossen. Här följer leden en gammal kyrkstig, vilken tivedsborna trampade upp på sin långa väg till sockenkyrkan.
Stigen är mycket gammal och har underhållits och förbättrats bland annat genom spångningar över myrarna. Såväl under som vid sidan om den spång som lagts ut för dagens Bergslagsled finns rester av den gamla kyrkstigsspångningen. Sådana gamla spänger gjordes av längsgående trädstammar, som lades ned helt i torven för att inte ruttna genom kontakt med luften.

Tivedstorp

Före den stora utvandringen till Amerika fanns det på 1860-talet ett tjugotal hushåll, som hade över hundra personer, i Tivedstorp. Behovet av ett missionshus var stort och inkomsterna från en kolmila, som tre bröder Persson kolade, utgjorde grundplåten till detta. Missionshuset uppfördes av byggmästare Viktor Nilsson och invigdes år 1880. Totalt var ett åttiotal hushåll medlemmar i församlingen.
Missionshuset har en sällsynt välbevarad ursprunglig karaktär, med den bäst bevarade äldre missionshusinteriören i länet. Exteriören dock vid ett tillfälle år 1931, då den ursprungligen timrade byggnaden kläddes med stående fasadpanel. År 2005 blev Tivedstorps missionshus förklarat som byggnadsminne.


Tivedstorp ligger 5 km söder om landsvägen mellan Askersund och Tiveds kyrka. Anläggningen ägdes under många år av organisationen Individuell Människorhjälp (IM), men ägs idag av ett aktiebolag som har bygdens folk som aktieägare. På anläggningen finns restaurang, kaffestuga, hantverksbod och kapell. Dessutom finns här STF-vandrarhem med möjligheter till övernattning i småstugor med självhushåll. Vidare finns tältplats, dusch och möjlighet till omklädning i anslutning till övernattning.

© 2017 REGION ÖREBRO LÄN