Etapp 8, MOGETORP – BLANKHULT

Bild på Etapp 8 Bild på Etapp 8 Bild på Etapp 8

Etappblad och karta

Fakta

Längd: 14 km

Tid: 6 h

Svårighetsgrad: 3

Aktiviteter

MOGETORP – BLANKHULT

På Bergslagsledens etapp 8 kan du upptäcka Skärmarbodabergens spännande grottområde med blockgrottor som lockar gammal som ung. Du får inte missa att upptäcka en av de mest imponerande grottorna Frihetsportalen som har en hög spricköppning som du kan gå igenom. Etappen passerar flera klapperstensfält och den går dessutom förbi Kilsbergens finaste utsiktsplats, Rusakulan. Från toppen syns hela Närke, se om du kan räkna de 21 kyrktornen som syns från höjden. Leden passerar sedan torpruiner och stenmurar från kilsbergsbyn Tomasboda. 

Underlag: Övervägande skogsstig och skogsväg.
Höjd: 60 m ö h

Färskvatten

Det finns vatten vid etappstart och etappmål. Tillgång till färskvatten på utsidan av Mogetorps vandrarhem. I Blankhult finns dricksvatten på västra gaveln till huvudbyggnaden. Det finns även en kallkälla vid rastplats Vinterhagen, som är ungefär halvvägs på etappen.


Transport

Till Mogetorp går bussen flera gånger om dagen utmed riksväg 50 (Örebro-Nora). Blankhult saknar bussförbindelse. men Klockhammar (2 km nedför backen) har bussförbindelse med Örebro morgon och kväll på vardagarna.
www.lanstrafiken.se


Mogetorp - Blankhult

Etappen startar vid Mogetorp, som ligger vid riksväg 50 varifrån det dagligen går täta bussturer. Nära startpunkten finns etappens första sevärdhet: en stor varggrop, som i forna tider använts till att fånga varg och andra rovdjur i.
Mogetorp är en av inkörsportarna till Skärmarbodabergens blockgrottsområde. I omårdet finns flera stigar som tar besökaren på en tur bland flyttblock, stora grottor och halsbrytande passager. Stigsystemet är gulmarkerat, men om du ska gå Bergslagsleden ska du hålla dig till de orangea markeringarna.

De första kilometrarna går etappen på mjuka, enkla stigar genom glesa tallskogar. Här trivs fåglar som nattskärra, rödstjärt och grå flugsnappare. Under vintertid är det ofta bara tofsmesarnas kuttrande som hörs från träden. När man går på etappens stigar är det svårt att tänka sig att bara någon kilometer bort finns Skärmarbodabergens blockgrottsområde, där mycket av istidsmaterialet hamnat och bildat en deltaland av sand och enstaka dödisgropar.

Högre skog

Efter ett par kilometer blir tallarna högre och du vandrar i en pelarsal innan stigen leder ner i en liten ravin, där den lilla Ranglabäcken sakta ringlar fram på sin resa ned mot Närkeslätten.

Efter 2,8 km avviker den rundslinga, som går fram till Rökärrsstugan, från etapp 8 och leder tillbaka till Mogetorp på etapp 7. Rökärrsstugan är en liten raststuga som alltid står öppen för vandrare. Om du vill vandra rundslingan är det 5 km tillbaka till Mogetorp.

Några hundra meter senare kommer du fram till en 175 meter lång återvändsled som leder fram till Blå Grottan, som är en känd blockgrotta som du kan gå in under. Här vid avtagsvägen finns en skylt med beskrivning av blockgrottorna och Skärmarbodabergen. Leden passerar över en stor kolbotten, vars cirkelrunda form det ännu är lätt att se tydliga spår av.
Ett par hundra meter senare går ytterligare en återvändsled till blockgrottan Frihetsportalen, som är en monumental blockgrotta med en över femton meter bred öppning. Återvändsleden är 400 meter lång.

Amboberget hägrar

Efter drygt 4 km vandring tonar det mäktiga Amboberget upp sig på höger sida. En dryg kilometer senare viker rundslinga Amboberget av från Bergslagsleden och du har 6 km kvar om du väljer att gå tillbaka till Mogetorp på rundslingan. Från Amboberget har du en storslagen utsikt åt öster. Naturen är omväxlande med en blandning av storskog, bäckraviner och myrmarker.

Nu går leden uppför och naturen byter skepnad. Tallen ersätts av granskog och strax skymtar Liaberget på vänster sida. I dess brant finns stora lövbestånd, framför allt av björk. Stigningen fortsätter upp mot Liaberget, där vandraren bjuds på fin utsikt och en härlig sittbänk att meditera en stund vid, innan vandringen fortsätter.

Bergslagsleden balanserar här på den mäktiga Kilsbergsförkastningen och i ett par kilometer skymtar hela tiden den vida slättbygden, som ligger långt under dig. Det är en fin vandring genom blandskog med stora lövinslag.


Rastplats Vinterhagen

Sista biten fram till rastplatsen vid Vinterhagen, går genom och över de klapperstensfält, som bildades när Yoldiahavets vågor tog fart ända från Ryssland och svallade över Kilsbergskanten. Sand och grus svallades ned och lade sig tillrätta på det som idag är Närkeslätten. Ovanför dessa svallade ytor kom aldrig havet och det är det som kallas HK, Högsta kustlinjen. I denna högstammiga björkskog trivs göktytan, vars karaktäristiska gnällande läte man kan höra i början av maj.

Rastplats Vinterhagen, är kanske en av Bergslagsledens vackraste. Den ligger i kanten av storskogen och framför sig har den nyröjda och hävdade hagmarker, som ligger på de gamla klapperstensfälten.

I dessa hassellundar finns Närkes landskapsdjur Hasselmusen, tyvärr dock alltför svår att hitta. I sydbranten trivs blåsippa och en mängd andra blommor. 300 meter från vindskyddet finns en kallkälla för dricksvatten. Rastplatsen ligger på 175 meters höjd, jämfört med starten vid Mogetorp som ligger drygt 50 meter över havet.

 

Vandringen fortsätter

Efter välförtjänt vila fortsätter vandringen genom hassellundar, där blåsippa och vitsippa kantar leden under april och maj. Vandringen går under stora delar på gamla körvägar, där Kilsbergsborna under gångna tider färdades till fots eller till häst.
Skogen består av fin blandskog med inslag av björk, asp och andra lövträd. Leden fortsätter att balansera på Kilsbergskanten och det gör att du ofta kan ana slättbygden och storstaden Örebro mellan träden långt borta i fjärran.


Rusakulan

Efter drygt 2 km vandring kommer du till en avtagsväg som leder upp till Rusakulan 300 meter bort. Rusakulan är en av Kilsbergens främsta utsiktspunkter, belägen 265 meter över havet. En klar dag ligger stora delar av Närke framför dina fötter. Med kikare kan du då se ett radartorn i Godegård, Östergötland, 75 kilometer bort. Du kan också se silobyggnaderna i Köpings hamn, 58 kilometer härifrån. Före lövsprickningen kan du räkna till över 20 kyrktorn. Vid Rusakulan finns också vindskydd med eldstad och torrtoalett. Denna avtagsväg ska du också ta om du vandrar rundslinga Blankhult.


Knappt 3 km från rastplatsen passerar leden Stora Klockarhyttesjön, som trots sitt namn är en mycket liten och härlig skogstjärn. Här häckar knipa och gräsand och det går bra att ta sig ett bad längs sjökanten. Här passerar leden också ett parti med äldre fuktig granskog.

Efter ytterligare några hundra meter skymtar Lilla Klockarhyttesjön, som är om möjligt ännu mindre än sitt stora syskon. Här är ytterligare ett vägskäl, där Bergslagsleden går åt ett håll och rundslinga Blankhult tar av mot Skrikarboda.
Leden fortsätter nu ner i Norra Trolldalen, där ytterligare ett vägskäl finns. Bergslagsleden följer den underbart vackra och sevärda Trolldalen, medan rundslinga Blankhult tar en genväg till Blankhult.

Läs mer om Rusakulan under Se och göra 
 

Kilsbergens Trolldalar

Kilsbergskanten är en förkastningsbrant som bildades för 250 miljoner år sedan, under den geologiska tidsålder som kallas perm. I samband med bergskedjebildning nere i Europa uppstod även i våra trakter spänningar i jordskorpan som resulterade i sprickbildningar.

Förkastningsbranten har bildats genom att marken på var sin sida om en spricka förskjutits i höjdled så att ett slags trappsteg uppstått. Vinkelrätt mot den stora Kilsbergsförkastningen går flera sprickdalar, varav Norra Trolldalen är en av de mäktigaste, med höjdskillnader i sluttningarna på närmare 100 meter. Sprickbildningen uppstod redan när Kilsbergen bildades, men det var först vid den senaste istiden, för omkring 10 000 år sedan, som Norra Trolldalen fick sina dramatiska och säregna former.

När inlandsisen började smälta bildades en stor sjö i Kilsbergen. Vattnet fortsatte mot havet genom dalen, där de forsande vattenmassorna slipade berg och block på sin väg. Det finkorniga materialet, sand och lera, fördes vidare ut i havet och sedimenterade på den havsbotten som senare skulle bli den bördiga Närkeslätten.

Den lilla bäck som rinner i dalens botten har haft stor betydelse för traktens järnhantering. Den har varit kraftkälla för såväl en liten skogshytta, Klockarhyttan, som en bruksmasugn och en stångjärnshammare vid Klockhammar. För att få vattnet att räcka längre har ett flertal myrar och sjöar uppströms varit reglerade.

Skogatorpet

Sista kilometern in mot etappmål Blankhult passerar leden ett av Kilsbergens många nedlagda torpställen, Skogatorpet. Siste brukaren hette Sven Gustafsson, vars far, Georg brukade torpet till sin död 1960. Efter faderns död tog Sven över och brukade torpet i fyra år, då han flyttade till Järnboås. Boningshusen revs några år efteråt. Idag finns rester av boningshus och flera mangårdsbyggnader kvar. De gamla äppelträden kantar fortfarande torpstället och rester av mänsklig boning finns på flera håll, bland annat i form av flera välbyggda stengärdesgårdar.

Vid etappmål Blankhult finns ett par hundra meter norr om friluftsgården vindskydd med eldstad. Vid friluftsgården finns eldstad och torrtoalett. Dricksvattenkran finns på anläggningens vägg.

© 2017 REGION ÖREBRO LÄN