Underlag: Skogsstig och grusväg.
Höjd: 190 m ö h

Färskvatten

Vatten finns vid etappstart och etappmål. Färskvatten finns intill anläggningen i Nyberget.

Boende

Nybergets vandrahem
Uskavigården
Åkerby herrgård

Transport

Etappen saknar bussförbindelse.

NYBERGET – USKAVI

Vandringen startar i den gamla bergslagsbyn Nyberget, som är en av områdets mest representativa miljö från bergsmansperioden. Nyberget finns omnämnd i skrift redan år 1490. Vattenkraften, i bäcken mellan sjöarna Dammsjön och Gränsjön, utnyttjades tidigt för en bergsmanshytta, som var i drift år 1539. Hyttan hade fyra delägare, vilka var så kallade kronobergsmän. Hyttan lades ned år 1809.

Längs leden kan du än idag se rester av verksamheten i form av ruiner och slagghögar. Efter hyttans nedläggning har Nyberget levt vidare dels som skogsarbetarby, dels som en del av den industriella verksamhet med järnframställning och sågverk, vilka bedrivits i närbelägna Hammarbacken.

Första kilometern följer leden gamla forvägar. På ömse sidor kan du se rester av bergshantering i form av flera mindre gruvhål och slagghögar, samt ruiner av flera lador byggda av slaggsten. Vandringen går vidare längs den lilla bäck som förenar sjöarna Dammsjön och Gränsjön. Här växer en rik flora och under våren är den lilla dalgången översållad med vitsippor och hägg.

Torpruin

Efter 2 km går leden förbi ruinerna efter torpet Näsudden, som låg vackert beläget med utsikt över Gränsjön. Siste brukare lämnade torpet år 1957, då det lämnades åt sitt öde. Fortfarande finns hustrappan kvar, som ett välkomnande minne över en tid som flytt.
Torpen på den tiden tillhörde ofta något bergsmanshemman och arrenderades ut till torparen, som var tvungen att erlägga en del av arrendet genom att göra dagsverken. Trots att de olika arbetsmomenten utfördes under skilda delar av året var järnframställning ett säsongsarbete. Det innebar att arrendatorerna på dagsverkstorpen även måste vara småbrukare. De hade kanske en eller ett par kor, häst eller gris och några höns, och de odlade ofta råg eller betor på små markytor.

Vandringen följer kanten av Gränsjön, som är belägen 183 meter över havet. Här finns flera goda möjligheter till bad. Fiskekort säljs av Hammarbackens hembygdsförening 
Efter 2,7 km tar leden av från vägen och leder in i ett stycke fint skogsparti med ståtlig granskog. När leden sedan kommer tillbaka till vägen går den förbi den lilla Kviddtjärnen, som också är tillgänglig för fiske. Här gäller Sverigefiskekortet.

Fin utsikt

Söder om Gränsjön går leden i kanten av Limbergsmossen, varefter den tar upp mot toppen på berget Risbergshöjden. Söder om högsta punkten, efter 7,2 km vandring, har du fin utsikt mot sjön Råsvalen och Stråssa gruva. Gruvan var en gång en av Sveriges största järnmalmsgruvor och slagghögen går att se ända härifrån.
Här passerar också leden Risbergsgruvans gruvhål, som är ett typiskt gruvhål för de mindre järngruvor som det fanns så många av i Bergslagen. Gruvan bröts i början av 1800-talet, då hyttan i den närbelägna byn Danshyttan fortfarande var i drift.

Flera historier finns knutna till Risbergsgruvan. En av dem berättar om de två malmletarna Persson och Ringström, som hade fastat i flera dagar. Det ansågs nämligen att man genom att inte äta något kunde öka sina utsikter att hitta malmförekomster. Dessutom krävdes absolut tystnad under letandet. När de trötta männen hade slagit sig ned i närheten av Risbergsgruvan uppenbarade sig plötsligt en "fin fru". Hon gav dem det mystiska budskapet att någon malm skulle de inte hitta, för den hade hon lovat två tvillingbröder. Besvikna och hungriga fick de återvända hem.
Efter gruvan fortsätter vandringen nedför Risbergshöjden och in i ett parti med björkskog. Här har barrskogen avverkats till förmån för att driva upp björk. I pelarsalar av björk trivs Göktytan, vars nasala "tyande" läte du med lite tur kan höra i april och maj. Göktytan är en hackspettsliknande fågel som kan vrida halsen nästan ett helt varv.

Fiska i Smedsjön

Drygt två kilometer söder om Risbergshöjden passerar leden den lilla sjön Smedsjön. Den har som namnet antyder spelat en viss roll för järnhanteringen, men är nu mest känd för sportfiske. Den lokala fiskevårdsföreningen sätter här årligen ut stora mängder med regnbåge och öring.
På platsen finns handikappanpassade bryggor, vindskydd med torrtoalett och möjlighet till övernattning. Fiskekort säljes av de fisketillsyningsmän som allt som oftast finns i området. Fiskekort finns också att köpa i Storå, Guldsmedshyttan och Lindesberg.
Söder om Smedsjön finns många lämningar från traktens storhetstid då både järn och ädlare malmer bröts och bearbetades. Leden löper genom numera igenväxta hagmarker, där odlingsrösen och stengärdesgårdarna minner om våra förfäders hårda arbete på markerna.
Närmast söder om Smedsjön passerar leden Gatgruvan, som är ett av traktens många gruvfält. Söder om vägen finns småsjöar med namn som Garphyttedammen och Nya sjön, vilket dels antyder att inkallade tyskar, så kallade "garpar", deltagit i bergshanteringens utveckling, dels att man genom fördämningar skapat nya sjöar för att kunna spara på de knappa men viktiga vattentillgångarna.

Vila vid Garphyttedammen

Efter 11 kilometers vandring kommer du till Garphyttedammen, som försåg hyttan med vattenkraft. Här finns vindskydd med eldstad och torrtoalett. I sjön råder fiskeförbud för alla utom de som är medlemmar i den fiskeklubb som hyr vattnet. Inga sopställ finns vid rastplatsen, så du måste ta med dig soporna.
Efter välförtjänt vila fortsätter vandringen söderut. Fram till Garphyttan följer leden främst en gammal forväg, där foror, hästdragna slädar eller vagnar fraktade kol och malm till Garphyttan. Här finns också rester av en trolig varggrop, som låg i kanten av den stengärdesgård som ledde in mot byn. Längst leden finns även gruvhål.
Garphyttan ligger efter 14,4 km vandring. Här finns rester av en bergsmanshytta som var i drift ända fram till 1870. Tack vare den rikliga vattenföringen i bäcken mellan sjöarna Aspen och Usken kunde man uppföra en förhållandevis stor hytta. I likhet med de flesta hyttor var Garphyttan ursprungligen en bergsmanshytta, vilket betyder att den drevs kollektivt av ett hyttelag.
Idag kan du se ruiner och rester av dammar och kanaler och de många stora och välbevarade bergsmansgårdar som finns i byn vittnar om hyttans betydande roll.
Landskapet ändrar skepnad

Efter Garphyttan ändrar landskapet skepnad. Här öppnar sig bygden och jordbrukslandskapet breder ut sig i kanterna av sjön Usken. Från Garphyttan går leden i stort sett hela vägen fram till Mårdshyttan genom ett gammalt kulturlandskap med odlingsmarker och bebyggelse.
Leden går längst bygatan i den största av byarna, Uskaboda. Bygdens utveckling och välstånd har varit beroende av dels de lättodlade sedimentjordarna norr om Usken, dels av den givande bergshanteringen, där sannolikt varje gård haft del i hyttor och gruvor. Ordet "Boda" i Uskaboda är en medeltida ändelse i ortnamnet som visar på bygdens ålder.

Mårdshyttan är en av de många byar som växt upp kring en eller flera små hyttor vid en bäck. Den lilla bäcken genom Mårdshyttan har från år 1440 till och med år 1764 drivit en järnhytta. Dessutom har en kopparhytta funnits. Den bondeägda skog, som en gång var en förutsättning för hyttdriften, har senare utgjort grunden för det sågverk som nu utvecklats till en modern industri och som för bygdens industritradition vidare.
Vid Mårdshytteviken finns en vackert belägen badplats och i Mårdshyttan når du riksväg 50, som har bra bussförbindelser.

Tolv arter orkidéer

Efter de vackra gårdarna i Mårdshyttan lämnar leden återigen bebyggelsen och leder upp i skogen. Här löper ett stort kalkstensstråk, vilket har givit upphov till flera gruvor. En av dem är Lejagruvan, som utnyttjades så sent som under första världskriget. Restprodukterna från brytningen, som är mycket kalkrika, spreds i ett kärrområde norr om gruvan. Tack vare kalkrikedomen har området sedan utvecklats till ett av länets botaniskt rikaste områden med bland annat tolv arter orkidéer.

Från leden når du även Lejakärret, som är skyddat som naturreservat. Ett besök i naturreservat är absolut värt att rekommendera, främst under juni-augusti. Under våren kantas leden av kalkgynnande växter som blåsippa, gullviva och tibast.

Läs mer om Lejakärret under Se och göra


En kilometer söder om Leja finns en del stora kalkbrott. Verksamhetens avfallsmassor har tippats högt på sluttningen intill den gamla landsväg som leden här följer. Den vikta dolomitkalkstenen har också använts som vägbeläggning längs ledsträckningen.
Etappvandringen går nu mot sitt slut och sista biten ned mot Uskavi visar sjön Usken upp sig från ett högt beläget hygge. Härifrån kan du välja mellan att fortsätta vandra eller ta bussen via Nora vidare till Örebro.